Just do it!

Just do it!

tisdag 28 april 2009

Onsdagens ordsamling...


Hej mina goda, ljuva, underbara, fina vänner!
Tusen Tack och tusen gånger om... för era ljuva kommentarer. Jag blir helt GLAD... av era ljuva stämmor och känner att jag saknar ord för er godhet.

Och idag blir det mycket text, bara så att du vet..;)
En text om just tacksamhet, återigen..:) Jag har lånat den från nätet och haft den länge i en mapp. Det är min påminnelse. Och idag vill jag dela den med er. Den kommer närmast mina känslor, både för er och min tro på livets stunder i allmänhet.
Och alla behöver vi påminnelse emellanåt, även om vi så väl vet, rusar världen iväg och vi hinner inte med. För mig känns det så i varje fall, alldeles för ofta. Fast det egentligen är tvärtom...jag rusar iväg från världen, som inte hinner med. Då är det dags för ett djupt andetag..:)
Vi är skyldiga att ta vara på och njuta av vår tid. Att verkligen uppleva den! Att tillåta vardagen att bli vårt liv och inte bara vänta på det som eventuellt kommer sen. Det kan inte alltid vara roligt. Och vad är roligt?!
Jag har en så klok och underbar väninna och hon sa till mig..."jag tycker det är så roligt att diska. Och varje gång jag gör det, skänker jag en tanke av tacksamhet till det faktum att...jag är frisk och jag klarar det"!

TACKSAMHET...

"Är något som går bortomför våra 5 sinnen. Att i stilla ögonblick djupt inom sig känna och uppleva total kontakt med essensen av livet. Med ögonblicken. Det som är viktigt. En mjukhet, en skörhet, en innerlighet, förnöjsamhet. Ingen liknelse med förväntningarnas energi där det bubblar av nyfikenhet eller oro. En stillhet som finns över en sjö en blank sommardag när luften står stilla. En tysthet som kan höras sent en natt när världen sover. En känsla av tankar som flyter tyst och stilla inom en. En känsla av uppfyllelse utan analyserande.

Det vi ber om kommer till oss.

Det du känner tacksamhet för djupt inom dig när du för ett ögonblick kan sluta ögonen. Dra en djup suck av förnöjsamhet. Är den kontakten med essensen som finns inom dig. Den energi som alltid funnits som alltid kommer att finnas. Något som är större än det du kände nyss. Ogripbart ändå närvarande. Det du känner tacksamhet för skapar en helhet inom dig så stor att du skulle kunna ta hela världen i famnen för ett ögonblick. Det finns inget som i det ögonblicket inte skulle kunna få din uppmärksamhet och kärlek. Du har allt att ge.

Tacksamheten leder dig närmare det som är du. Det som är viktigt för dig - här och nu. Den kan vara din ledstjärna i frågetecken.

Tag dig därför varje dag ett ögonblick då du i stillhet försjunker ner i tacksamhet till något. Det kan vara något du mött, sett, fått, upplevt. Något du känner bara är. Något som bara finns. Borta är jakten, borta är måsten du vet att om livet slutade här så har du fått allt.

Det du i ditt hjärta kan känna tacksamhet för. Kan vara obetydligt för någon annan. För vi är olika som själar. Vi har olika uppgifter i nuet....

Låt dig i ditt hjärtas innersta förborga kunskapen om att tacksamheten du kan känna. Är en del av allt du kan och är bra på. Är en del av det du vet och upplevt. Är en del av vad du lärt av livet. Är en del av vad gudomligheten alltid kan ge dig mer av.

När tacksamheten växer inom dig. När du varje dag finner något nytt att vara tacksam för. Då vet du med säkerhet att du befinner dig i kärlekens växande spiral. Den som kommer att ge dig mer att känna tacksamhet för. Då du inte lägger begränsningar i en upplevelse bara upplever den gåva du fått. I din upplevelse. Kärlekens spiral som gör dig stark i din livsupplevelse och låter dig ana, att du fått en glimt av något större än ord och känslor. Något större än den fysiska kroppens behov.

De fem sinnena visar oss vilka vi är i våra fysiska personer. Tacksamheten visar oss potentialen vi är som kosmiska varelser. Där utvecklas våra 5 sinnen.

Bara för idag...Ska jag visa kärlek, förståelse för varje levande varelse jag möter. Förvissad om att de har en väg och mening som i det yttre skiljer sig från min. Som i det inre och möter varandra. När jag känner tacksamhet för det möte varje situation ger mig så vet jag också att jag liksom allt annat har ett värde och en mening.

Tacksamheten vandrar genom drömmarnas land. Det som finns i den inre världen. Idag formar jag mina drömmar genom att känna vad jag uppskattar och i tacksamhet för att jag tar del av mina positiva drömmar så vet jag att det kommer att växa och ge mig mer.

Ögonblicken ger mig njutning."

SolKarina 1998

Njut av dagen mina kära vänner.

Den kommer aldrig tillbaka!

Största Kramen till er alla och så ses vi snart igen...

(Och då ska jag dela med mig av mina snabba fuskmålartips..:)

Puss...

måndag 27 april 2009

Mitt vardagsrum...

Mitt vardagsrum...

Min tanke är...

att välkomna våren i mitt vardagsrum.

Varje vår så flyttar jag som bekant ut!
Jag bygger bo i uterummet och spenderar mest möjligt, min tid där och i trädgården.
Samtidigt passar jag på att rensa bort, lite av vinterns småpryttlar. Vissa av dem får hänga på ut i sommarvärmen, andra packas helt enkelt ner i små sommarlådor och får bli höstens stora överraskning..;)
Anledningen är min ovän, dammvippan. Som jag på detta sättet undviker, så gott det går, denna underbara tid och istället njuter!
Denna våren är inget undantag och jag passade på nu, när detta sista temat skulle visas.
Just nu vill jag att rummet ska andas lite fransk/dansk lantlig, enkelhet.
Och som utgångspunkt har jag mina fönsterluckor. Som egentligen är en gammal gulnad vikdörr i furu, som jag målade förra helgen. Jag blandade färgen själv med lite smått jag hade här hemma. Sen på med gummihandskar, som jag kletade in i mörkbrun färg och så gnuggade jag luckorna, tills looken blev lite lagom sliten.
Har länge drömt om ett par "riktiga" gamla fönsterluckor och nu låtsas jag att dessa är det..:)
Och de ska denna sommar få stå för hemmets färgklick..:)
Pottskåpet är en annan sak som jag nyligen målat med samma "teknik" och som jag tycker gör sig bra, just nu, i mina vårhörna.

I detta rum är vi mycket och jag har valt att drapera sofforna med tyger. Lite efter säsong och humör förstås. Ett lätt sätta att ändra på, samt praktiskt med tanke på tvätt.
Nu ligger det en gardin från Indiska och samsas med ett gammalt lakan och en pläd.
I fönstret, står ett gammalt spröjsat fönster och en liten fotpall och myser.
Alla möbler är återvinning och vi trivs med dem och de med oss...*hoppas det i alla fall*..:)

Snip, Snap, Slut...

Japp mina vänner, då är denna trevliga resa slut. Sista bidraget är ute och kommande måndag får vi veta vem som tog hem det hela.
Att tilldelas denna möjlighet, har varit roligt, givande och verkligen väckt mina tankar och gett mig mod. Jag är nöjd med mitt jobb och för mig är det viktigast.
Sen om ni gillar det är ju, förstås den extra kryddan..:)

Jag tycker att den som vinner denna tävling, är värdig den vinsten. Vi har alla gjort vårt bästa och varit oss själva sanna, i våra olika riktningar. Och det tycker jag har varit extra kul.

Detta bidrag var, tror det eller ej, för mig det svåraste.
Märkligt kanske, men sant. Jag hade problem att få ihop texten och var inte klar förrän vid tio tiden igår kväll. Troligtvis är det helbildens urdåliga kvalité. Min lilla kamera klarar inte såna utmaningar..:(
Men jag hoppas du känner min tanke, trots det...min kära besökare.

Jag vill tacka alla som röstat på mig och stöttat mig i denna ljuva resa. Ni är bara bäst!
Och om du gillar mitt våriga vardagsrum och tycker att jag är värdig din röst, är jag ändlöst tacksam om du orkar lämna den HÄR

- För visst vill jag gärna bli Kanal5.se's, inredningsbloggare!

Lakrits får avsluta det hela.
Han sprang villigt runt när jag höll på,
nyfiken som bara den... *lilla hjärtat*..:)


Ha den bästa dagen!
Min största varmaste kram är DIN...
p.s...fick precis mail från Hanna som berättar att, när hon gick in på min blogg
öppnades 84 fönster och hon var tvungen att stänga av datorn f.a. komma ut från min sida.
Är det något, som nån annan varit med om?!?
Mycket tacksam om ni meddelar mig det i så fall.
Största kramen igen...
//Gúa

fredag 24 april 2009

Bara en liten helghälsning...

Till er alla mina underbara!

Jag hoppas ni vet hur mycket era glada tillrop och varma kommentarer betyder för mig!
Även om jag för det mesta, lyser med min frånvaro.
Jag är så oändligt tacksam, att ni ger er tiden att stanna här hos mig. Och ni ska veta att jag aldrig tar det för givet och att det inte är något jag förväntar mig...ever!
Skulle så önska att jag hann svara var och en, av er. Men det gör jag inte. Tyvärr!
Det gör lite ont i magen att det är så.
Jag tänker..."Vad om de tror att jag är märkvärdig eller högfärdig"!
Men det är jag inte.
Och jag smyger runt på era vackra bloggar och inspireras och lämnar kvar en tanke. Hoppas nån av er kan känna det..:)

Japp, där ser ni, nu fick tanken, "jag duger inte"..."tänk om jag vore duktigare"...grepp om mig i skrivande stund.
Och så ska det ju, inte vara. För min blogg är och ska förbli kravlös.

Nej, nu ska jag ut och prata lite med självet och städa i tankarna. Ta tillvara på dagen och njuta av nuet...i solens strålar.
Hoppas den strålar på DIG med!

Och så lite bilder på min tolkning av stillhet..;)
Jag städar bort överflödet, varje vår och välkomnar denna efterlängtade tid.
På så sätt undviker jag onödigt umgänge med dammvippan och
kan i lugn och ro njuta av sommaren..:)


Största kramen till DIG...
MÅ BÄST!

torsdag 23 april 2009

Pastellpakt...

Hej igen mina goda!

Tusen Tack!...
för alla hälsningar om omslaget...och lyckönskningar om min fortsatta vandring på skapandets väg!
Åhhh, jag blir så GLAD...och samtidigt alldeles rörd, av att ni är så UNDERBARA!

TACK!

Och just nu är det bra flow, i min lilla Lakritsvärld..:)
Jag tror att det är solen!
Inspirationen flödar, bloggandan flödar och...färg har fått flytta in i mitt hem..*scary*..;)
Neeej, inte alls!
Jag gillar visst färger. Fastän, jag inte omger mig med dem så mycket i mitt hem.
Men tidigare har jag gjort det. Eftersom intresset av inredning alltid funnits, så kan jag bara säga att vårt hem har fått testa regnbågens alla färger och lite till.
I slutet på nittitalet, så var det så murrigt, att jag fick tända lampor för att träffa toan...mitt i sommaren..:)
Men, det är just det som är så underbart!
Livet ändras och vi med. Och självklart den miljö, som jag själv får skapa. Alldeles på egna villkor...*kärlek*
I alla fall...I söndags då jag precis skulle börja laga middagen, så tänkte jag samtidigt på att jag skulle ändra i vardagsrummet. Först och främst för att jag gillar att ändra, men också för att läget var ypperligt, eftersom sista temat i tävlingen handlar om just det rummet.
Våren är den tid jag rensar i röran. Plockar bort massa små pryttlar, som tillhör vintern.
Och när jag stod där med en halvskuren lök, fick jag veckans idé! Och gissa om maten fick vänta. Eller rättare sagt mannen fick äran att ta över den sysslan...*skönt*, för frun hade ju fått en idé som absolut inte kunde tryckas åt sidan..;)
Ut i garaget och leta fram det som skulle målas. Men färg..?!? Jag hade ju ingen färg och ville måla NU!...Ja, ni fattar..:) Så då var det bara att sätta igång och experimentera.
Jag hittade en halvliter vit färg, några småtuber flytande vattenfärg och *voila*...lyckan var gjord.
Och snabbt som ögat målades mina tankefynd, pastellgröna!
När det var gjort, så hade jag lite skvätt klar. Och ni som får såna diller, vet att då är det farligt! Helt plötsligt hittar man nämligen, mängder av saker som visst skulle passa jättebra, i just pastellgrönt!
Men lugn och fin.

Jag har varit med länge...och det var just anledningen till att jag inte blandade mera färg. För när samma färg, hittar för många saker att klä, så har man sabbat känslan, tycker jag...förutom i vitt förstås..;)
Men ett litet gammalt fönster, fick dock hedern att ingå i pakten pastell.
Och igår när jag fotade mitt tema och städade samtidigt, ställde jag det åt sidan och...*abrakadabra izkikombulu*...ett stillében för stunden, blev till...helt utan tanke.

Det är vad jag vill dela med er denna toppen torsdag...

Må bäst! Alla mina kära vänner.
Utan måsten och jämförelser, det är vad livet är till för!

Och glöm inte att, DU är unik!
Ingen är lika bra på att vara du, som just DU..!


En extra stor kram vill jag denna dag, ge till HANNA...
Om alla hade en gnutta av hennes ödmjukhet, vore världen så mycket bättre..!

Största Kramen

onsdag 22 april 2009

En lycklig amatör...

Hej mina goda!

Hoppas nu att ni inte blev rädda för mig efter gårdagens rebelliska cynism..:)

Men, men...så är det bara ibland. Att man på nåt sätt får nog och då är min första och bästa kanal att skriva av mig. Vilket jag gjorde och det känns bra.

Men idag så är jag bara en lycklig amatör.
Varför?
Jo, för att min styling på det gamla växthuset är på omslaget av Vakre Hjem, som kommer ut den 4 maj...*LYCKLIG*..:)
Jag stylade och skrev min första text i detta lilla reportage och bilderna står min kära vän Maria Isabel för. Och med henne som fotograf, är man räddad i alla lägen. Det kan jag bara lova. Hon är så duktig! Och jag kan nästan också lova, att hon är Sveriges snyggaste inredningsfotograf...(puss på dig vännen..;) Och ni som ännu inte besökt hennes blogg, kan göra det HÄR. Ni kommer inte bli besvikna!
Hon har för övrigt också fotat hos Nina...den nya serien om Villa Hartmann, som också börjar i detta numret....*Spännande*!!!

I övrigt...ska jag idag fota mitt vardagsrum för tävlingen på kanal5. Och då är den roliga resan gjord. Och jag säger helt ärligt att jag kommer att sakna den leken, massor.
Har haft otroligt kul. Och har med glimten i ögat, lagt ner tid och tanke i mina bidrag, som jag hoppas kan inspirera någon. För då är min amatörlycka fulländad..:)
Så får vi se hur det går. Hoppas så innerligt att det kan vara till hjälp på vägen mot min dröm. För jag har bestämt mig att detta är det jag vill göra! Tillsammans med en liten butik..!

Så jag går vågad mot strömmen och tror att det ordnar sig.
Fortsätter fokusera. Med vissheten om, att bakom molnet som jag innan inte såg, finns mina lyckoänglar och bara väntar på mig...


Ha en otrolig onsdag mina kära besökare!
Tack för alla varma tillrop och spår ni lämnar hos mig.
Ni är bara bäst!...Glöm aldrig det.

Största kramen min till er alla...och så ses vi snart igen...

tisdag 21 april 2009

Tisdags tankar...


Hej min goda!

Idag så har jag en tanke i huvudet, som höll mig vaken inatt. Och jag behöver ventilera den.

I går kväll, när jag tittade på nyheterna kände jag hur spyan trängde upp i min hals, då de pratade om att sjukskrivningarna har minskat drastiskt, den senaste tiden!
Alltså...hur kan de gå ut med det!
Hur kan de vara stolta över det? När hundra, om inte tusentals människor har blivit friskförklarade av just de som styr vårt land?!?
Människor som enligt läkares utlåtande inte är kapabla att jobba, friskförklaras över en natt!
För statistikens skull...*äcklad*

Jag kan tillägga att jag är en av dem, sen några månader tillbaka. Men jag klarar mig, tack och lov. Men hade det hänt för ett halvår sen, vet jag inte hur det gått?!
Men alla de som inte klarar det, vad händer med dem?
Den ensamstående fyrbarns mamman. Vem bryr sig om henne? Hur ska hon klara sig och framför allt, vem ska stötta hennes barn?
Inte de som styr vårt land i alla fall, så mycket kan jag lova. Men så har de ju sina siffror!
Och alla våra barn och ungdomar som lider av ångest och depressioner. Vem stöttar dem?
Ska vi verkligen leva i ett land där en tonåring, upplever självmord som enda vägen ut? Ska en våldtagen tjej, behöva dö, så att hennes plågare får sitt straff?

För när man mår dåligt i själen, så hittar man inte sina vägar. Man ser inte solen bakom molnen. Även om man kanske vet, så hjälper det inte ett dugg. Känslan och tryggheten behöver finnas för att den vissheten ska nå fram. Det skriver jag av erfarenhet. Men så är ju jag drygt fyrtioår.
Men den som bara är fjorton, vilka jämförelser och erfarenheter har den att luta sig mot?
Vem finns med en utsträckt hand för den lilla vilsna själen.

När man är sjuk, varisig det är psykiskt eller fysiskt och dessutom har, ett läkarutlåtande på det, så är man sjuk. Punkt slut!
Vi läser om våra gamla, som vanvårdas på äldreboenden och barn som inte får den hjälp i skolan de behöver. För att, det finns inga pengar till anställning av resurser.
Samtidigt som det är självklart, att Kungen ska ha "lite" cash för dotterns bröllop!? Är det OK?!

Ja, jag är upprörd denna tisdag...sorry!
Vad blir det näst?
Ska vi ringa till Riksdagen och fråga om diverse sjukdoms diagnoser?
Och alla allmänläkare, vad ska vi ha dem till?
Vilken fantastiskt statistik det blir för Landstingen när de kan bli av med dem.

Jag funderar faktisk också på om det, inte snart kommer att finnas en klausul med namnet...
"Tack vare att de dog", så ser statistiken för Försäkringskassan detta året, fantastisk ut!
Den alldeles för unge trebarns far som i helgen dog i cancer, från fru och tre barn, här i vår lilla by. Kanske blir den förste i det diagrammet! Vad vet jag!?
Men ett vet jag med all säkerhet och det är...att jag skäms fullständigt över att det är som det är!
Att man samtidigt som tusentals barn i vårt avlånga land, lever i fattigdom, söker faddrar till isbjörnar på TV.
Och jag undrar, vart vi egentligen är på väg, i vår värld av ytlighet och stapeldiagram...

Puss på er alla mina underbara!
Så ses vi snart igen...

måndag 20 april 2009

sovrummet...

Lisas sovrum..:)

Min tanke är...

att med enkla medel, skapa en romantisk oas i sovrummet...

Lisa är en obotlig bohem och romantiker som just nu studerar konst, i ett land som ni själva får bestämma.
Hon älskar tidernas doft och omger sig endast med det som har betydelse.
Hon trivs i sin lilla etta och har möblerat sitt sovrum med saker, som hela tiden påminner henne om rötterna och betydelsen av nära och kära.
Där sover hon lika gott som umgås med kära vänner.
Hennes motto är...
Pengar är till för att överleva och uppleva!
Möblera gör man med det som redan finns!

Lisa älskar tyger och gamla saker.
Det ska vara vitt, för att hålla lugnet och kreativiteten på topp, med en stänk av pastell för att höja stämningen.
I väggskåpet som är byggt av gamla fönster, förvara hon sina älskling skatter fullt synliga. På så sätt skapar hon en levande tavla, som lätt förändras vid behov och humör.
Hon sover i en gammal järnsäng. Som sängkappa har hon använt tre, gamla spetskjolar.
Påslakanen är sydda av loppisfyndade lakan.
Ett extra täcke inrullad i en duk, agerar som en stor skön kudde vid huvudgaveln.
Gamla loppisfyndade kuddvar samsas med den vackra marängen från Indiska. Och dukar används som överdrag.
Den lilla tvättpåsen är inte bara praktisk utan också vacker och tillhör det broderade nattlinnet, samt de hängande särkarna. Skönheter av sällsynta slag, som systrarna Ellen och Jenny Larsson, i slutet på artonhundratalet skapade.
En blick på dessa, samt de gamla familjekorten och lampkjolen, gjord av mormors gamla förkläde och prytt med hennes favorit broscher. Hjälper Lisa, att varje morgon när hon vilar sina nyvakna tår på den vita fotpallen, fokusera i nuet, njuta av livet och ta tillvara på dagens utmaningar.
Utan hemlängtan till de rötter som är henne så kära...

Snip, Snap, Slut...

Japp...då var det näst sista temat klart! Och jag som precis just börjat..:)
Denna gången tillät jag mig verkligen att leka. Och i fantasin, hjälptes jag och Lisa åt att skapa hennes drömsovrum..!

Jag kan bara säga att vi hade såååå roligt..;)

Lite bilder på resultatet...

samling små medicinglas, omlindade med spets...
enkelt och effektfullt.
minnen av mormor.
Hennes förkläde har blivit lampkjol
och pryds av hennes
favorit broscher...
svagt pastelliga pärlhalsband pryder sängen...
nattsärkar från sent artonhundratal,
samsas bra med en pärlklädd väska från Indiska.
Världens vackraste tvättpåse...böcker och tyger, sjunger duett i ett fönsterskåp.
och så lite blommor på det...
Gör Lisas dagar i landet långt borta,
till något alldeles, alldeles UNDERBART..:)

Tacka vill jag er alla som röstat på mig...*GLAD*
Och som stöttat mig i denna roliga resa!

Och så är jag förstås oändligt *GLAD igen*, om ni orkar rösta, denna gången också!
Ni kan göra det HÄR...mina underbara!

Ha den bästa dagen!
Och så ses vi snart igen!

Kraaaaaaaam...

lördag 18 april 2009

Lördagsbehov...

Hej mina bästa!

Kände ett enormt behov av att dela våren med er, denna underbara lördagsmorgon.
Jag tassade ut med kameran vid halvåtta tiden och försökte fånga känslan...

Åhh, detta är bara för gott för att vara sant...eller hur?!


kaprifolen sprudlar av liv mot min gamla vägg...
Julens hyacinter har återuppstått och
samsas med vinterns löv...

Syrenerna andas redan skolavslutning...
Och så vårens drottning, Magnolian...
som genom att bara finnas,
regerar med sin sköra skönhet
...

Ja, mina kära, det finns allt inget att klaga på denna ljuva morgon!
Nu ska jag ut igen och rensa och ge plats åt mina skönheter som
så ivrigt väntar på att dela livet med mig...

Ha den bästa helgen...
Må gott och njut på!

Så ses vi på måndag i tema sovrum.
Näst sista temat, i denna roliga tävling som jag fått chansen
att ta del av och som jag önskar aldrig tog slut!


Största kramen min till er alla, underbara...


torsdag 16 april 2009

Skåpmani...

Hej mina kära vänner!

Tack så mycket för alla varm hälsningar om min ordning och reda!
Vet ni, att jag blev riktigt rörd!
Jo, det är sant. Ni är så otroligt fantastiska och jag är så oerhört lycklig för att ni orkar stötta mig! Och oändligt glad att ni röstar på mig...det gör mina dagar!
TACK!

Annars har denna vecka gått i skåpens tecken, skåpoman som jag är..:)
Fick ju, få hem mitt underbara postskåp, som jag är fullkomligt kär i! Och då...kom jag på att jag... har inte plats för flera skåp!
Så en liten diskussion uppstod...

T- "Ja, men sälj nåt av de andra då"!

G- Känner hur oron tar över...
- "Ja, det kanske man skulle.."*rädd och ler lite pressad*
-"Men vilket"?!

T- "Ja, varför inte det som stod här innan"!

G- känner hur hjärtat stannar och rodnaden stiger.
-"NEJ, inte mitt käraste finaste skåp"!

T- "Ok, ok! Men, nåt annat av dem. Det i sovrummet kanske"?

G- Nej, men inte det i sovrummet. Det hör ju, ihop med matbordet och stolarna"!

T- "Ja, det som står i garaget menar du"!

G- *harklar sig*

T-
"Det i vardagsrummet då"?

G- *Skriker*..."NEEEEJ"!!! "Inte mitt käraste finaste fönster-skåp"!!!
Tåren tränger sig fram och en total explosion är nära!

T- "Lugn, lugn! Det i matrummet då"?!?

G- *JACKPOT*
Spolar iväg nedför trappan med måttbandet. kliver en kort stund senare upp samma väg. Och förklarar andfådd följande...
- "Hörnskåpet i matrummet kan stå i badrummet"!
-"Bordet i badrummet kan stå i sovrummet!
-"Och mitt käraste finaste skåp, kan stå i vardagsrummet"!...*ANDAS*
-"Samtidigt som vi ändå håller på ska faktiskt ditt nya pottskåp, ner till matrummet. Det blir ännu finare där"!!!

T- Tittar länge på sin Gúa. Sänker axlarna och suckar långsamt, ni vet sådär otäckt långsamt.
Sen bara nickade han och viskade lite halvuppgivet...

-OK!...
:)

Men det han inte visste då var att...
skåpet i vardagsrummet skulle in i köket!
Det sparade jag medvetet. Eftersom jag anade att det skulle bli den mest sannolika protesten. Men så fort han åkte iväg, fixade jag det själv. Med hjälp av fyra plädar och två stolar..:)

Men ni kan ana om han blev glad, när han kom hem..:)
Och ännu gladare när jag samtidigt passade på att ändra i köksskåpen och byta plats på diverse saker...*thi,hi* Men, det är lugnt, han hinner nog lära sig det lagom tills nästa skåpfynd..:)

Och så lite bilder..:)

små hjärtefynd i mitt badrumsskåp..;)
Lite ändring på en hylla...
Och så mitt nya badrumsskåp.
Visst blev det bra?!...*Nöjd*
Tunnan agerar smutstvättsgömma,
tills jag hittar en gammal sådan.
(Nästa loppisspaning..:)
Och så till slut...
mitt nya köksskåp..;)


Största kramen till er alla!
Må bäst...alltid!

Tjingeling...

tisdag 14 april 2009

Ordning och Reda...

Min ordning och reda...

Min tanke är...

Att visa en samlares ordning och reda.

Det behöver nämligen inte alls, finnas några likhetstecken på en samlare och oreda, som kanske många kan tro och tycka.
Jag är en sann vän av samling, men lika sann ovän av oreda.
Och mitt sätt att organisera handlar alltid om gruppering. Jag är en riktig "gruppoman".
Var sak har sin plats, så är det bara.

Främst av allt så är det livsviktigt för mig att ha bra och helst många, skåp!
Och lådor, av olika slag. På så sätt kan jag göra små hem till mina saker som hör ihop. Och som jag på inget sätt kan leva utan..:)
Jag gillar att pyssla, sy och måla. Vilket förstås innebär en samling saker.
Jag väljer därför att visa det rum som agerar pysslerum/datarum/mannens kontor. Samt dotterns sovrum, då hon hälsar på oss.
Där inne finns det korgar, gamla resväskor som innehåller både tidningar, dukar och leksaker.
I det underbara gamla postskåpet, samsas resten av mina saker, utan bråk!
De små facken är perfekta för min ordning. Som innehåller, allt från sytillbehör, tidningar, ljus, färger, spetsar etc. Där har jag just grupperat, så som det passa mig bäst. Och hittar lätt det som jag vill ha för stunden.
Precis som denna dag då jag har målat.
På bordet ligger en låda med mina vattenfärger. I de vita lådorna från Indiska, finns bla. mina penslar, lättillgängliga. I ett glas från samma ställe, sköljer jag dem, när de använts.
Tycker det blir både roligare och mera inspirerande att använda vackra små tillbehör, när man är kreativ. Därför har även glaset fått ett loppisfyndat underlägg av nysilver..:)
På ett bokställ, hänger en liten akvarell, målad av min dotter, på tork. Fastsatt med tre urgamla,små klädnypor, från honningogflora.dk

När pysseldagen tar slut. Stänger jag färglådan och flyttar den till sin plats i skåpet. Skåpet stängs.
Och min lilla laptop får sin plats på skrivbordet, tillsammans med en kopp te.
Som i ett svep, har rummet fått precis den lagom lugna sfär, som passar just..oss.

Min tro är nämligen att..."ordning och reda, är en benämningen som är lika individuell, som människorna är många". Och får som allt annat i våra hem, spegla ens personlighet.

Snip, Snap, Slut...

Ja, och då var denna veckans bidrag klart.
Och jag har återigen valt att, gå på min egen syn och känsla på det hela. Och har förbisett det bokstavliga i ordens innebörd och gjorde istället aktivitet av det.
Hoppas nån av er ser min ordning i samlingen..:)


Vill ni och orkar rösta, antingen på mig eller nån av de andra, så blir vi sååå, jätteglada och tacksamma!
Vi behöver ert stöd!
Och ni vet väl, att man kan rösta från andra länder också, bara man fyller i alla uppgifter..:)
Ni kan göra det HÄR

en samling av mina "kan inte leva utan saker"...
En fjäder som jag testade att skriva med.
Jag kan bara säga...
"hatten av till gamla tidens författare"..:)
min färglåda.
Och så lite lek..:)Dotterns lilla akvarell på tork.
knappar och sytråd...
samsas med tygbitar och...spetsar!
Och så fort det är undanstädat och
jag precis har hämtat en kopp te...

så snor Hilmir min plats..:)

Och till slut så har slumpgeneratorn, valt en vinnare av kotavlan. Det blev nr 24.
Grattis
Kerstin!
Er andra tackar jag så hjärtligt för att ni ville vara med. Och lovar att jaga flera sådana små skatter och dela med mig. Det är ni så väl värda!

Största kramen min till er alla!

Ha en fantastisk ny vecka och Må bäst!
Och så ses vi snart igen..:)


Ordningsvakten..;)

måndag 13 april 2009

Pausprojekt...

Ett pyttebevis på projekt planteringsbord..:)

Hej på er alla mina godingar!

Hoppas ni har njutit till fullo denna annandag påsk!
Det har jag..:)

För vet ni...här har det byggts hela helgen och lite till!
Japp, det är sant!
Märkvärdigt?...NJAA! Behövligt!...JAAA!
Alltså, jag vet inte om ni kommer ihåg min sorg i höstas då mina buskar RÖJDES bort, av en anledning jag ännu ej förstått! Vill du erinras, tryck här.
Och som ni ser, så fick jag helt plötsligt Sveriges största villaträdgård. Ful, dessutom och utan att be om det..*Surt*
Och nu, när vintern har övergått till vår, så blev detta inte så jättekul. Visst, det är dömysigt att alla barn är ute och lirar boll, dagarna i ända. Och alla dagisbarn som får sitta i gräset och fika och sjunga "be,be vita lamm". Men inte i min trädgård", dag efter dag.
Speciellt inte, när man som jag har ett oförklarligt behov av egenplats. Lite a´la Greta Garbo, ni vet..."I want to be alone", syndromet!
Så de senaste veckorna har dagens första tanke varit..."hur ska jag smyga obemärkt förbi", alla trädgårdens aktivister?!? Inte alls lätt ska ni veta, för så fort jag öppnar dörren, stannar tiden och slow motion intar scenen. Ni vet, jättesakta, kliver jag nedför trappan, och känslan..."Elvis lever" övertar min tanke! Utan att jag bett om det..:)
Jag har nåndag till och med, övertalat mig själv att jag är osynlig! Stått utanför och gjort fula miner och skrikit det högsta jag kan.
Men likförbannat, tittade de åt mitt håll!?!..;)

Ja, ja...jag tror att ni förstår min ångest! Så nu byggs det plank!
Ja, det blev faktiskt plank. Ett närmare tjugometer långt, hundraåtti plank...det ni!
Och jag jublar!
Det kanske inte blir lika mysigt, som min saknade paradisbuske. Men...jag tänker göra det bästa av situationen. Och det ska bli bra!
Så nu har min kära man, efter mina många påpekanden och synpunkter, hit och dit, byggt världens finaste planteringsbord åt mig..:) Av gammalt virke...*jippie* Och det bryter av det vita, precis så som jag önskar!
Längre bort vid planket, har vi planerat en inbyggd soffa. Sen, tänker jag plantera klängväxter när allt är klart. Och då kommer jag att behöva er hjälp. Men det återkommer jag om..:)
...*IVRIG*
Och bilder kommer, var så säkra på det..:)

I dag får dagens pausprojekt, bli min bildhälsning.
Jag nämligen målar det härliga planket! Roligt?... Nja, helt ok och väl värt tiden. Men varje gång jag pausade idag, så målade jag på lilla pottskåpet, jag hittade på konstrundan. Roligt?...JAAAA..:)
Och nu står det på plats i sovrummet..:)

Japp! Det var bara detta som jag hade behovet av att dela med er, alla underbara, denna magiska måndag!Kraftigt shabbat och duttat, men klär bra i vårt sovrum..:)

Största Kramen till er alla!
Så ses vi imorgon, med min ordning o reda på kanal5...*scary*
Och vinnaren av kotavlan, ska presenteras..:)
Ni kan fortfarande vara med, lämna bara kommentar till förra inlägget.

Tjingeling...